Dröjsmålsränta är ränta som påförs när en skuld förfaller till betalning men inte betalas i tid, medan inkassoränta är en högre ränta som tillkommer när ärendet överlämnas till inkassobolag för indrivning. Skillnaden mellan dessa två räntetyper är avgörande för att förstå vad som händer när du inte betalar en skuld i tid.
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är den ränta som börjar löpa från den dag en skuld förfaller till betalning och gäldenären inte betalar inom utsatt tid. Denna ränta regleras i räntelagen (1975:635) och syftar till att kompensera borgenären för att pengarna inte betalas när de ska.
Dröjsmålsräntan börjar löpa automatiskt utan att borgenären behöver kräva detta särskilt. Det räcker att skulden förfaller och att betalning inte sker i rätt tid. Räntan beräknas vanligtvis från förfallodagen fram till dess att hela skulden är betald.
Storleken på dröjsmålsräntan fastställs av riksbanken och justeras regelbundet. Under 2026 är dröjsmålsräntan 11,5 procent per år för konsumenter och företag. Denna ränta tillämpas på det utestående skuldbeloppet och beräknas per dag som skulden är obetald.
Juridisk grund för dröjsmålsränta
Rätten till dröjsmålsränta följer av räntelagen och är en automatisk rättighet för borgenären. Lagen skiljer mellan olika typer av skulder och gäldenärer, men principen är densamma - när betalning inte sker i tid börjar dröjsmålsränta löpa.
För att dröjsmålsränta ska börja löpa krävs att skulden är förfallen, vilket innebär att den utsatta betalningstiden har gått ut. Om ingen betalningstid är bestämd anses skulden förfallen 30 dagar efter det att fordran kan krävas och gäldenären har fått kännedom om fordran och dess storlek.
Beräkning av dröjsmålsränta
Dröjsmålsräntan beräknas som en årlig procentsats som omräknas till en daglig ränta. Med en dröjsmålsränta på 11,5 procent per år blir den dagliga räntan cirka 0,0315 procent. Detta innebär att på en skuld på 10 000 kronor tillkommer cirka 3,15 kronor i ränta per dag.
Räntan är enkel ränta, vilket betyder att den bara beräknas på huvudbeloppet och inte på tidigare upplupen ränta. Detta skiljer dröjsmålsränta från många andra ränteformer där sammansatt ränta kan förekomma.
Vad är inkassoränta?
Inkassoränta är en högre ränta som tillämpas när en obetald fordran överlämnas till ett inkassobolag för indrivning. Denna ränta regleras i inkassolagen (1974:182) och är vanligtvis betydligt högre än dröjsmålsräntan.
Inkassoräntan börjar löpa från den dag då inkassobolaget tar över ärendet från den ursprungliga borgenären. Från denna tidpunkt ersätts dröjsmålsräntan av den högre inkassoräntan, som ska kompensera för den ökade risken och de högre kostnaderna förknippade med inkassoprocessen.
Under 2026 är inkassoräntan 18,5 procent per år för konsumenter. För företag kan räntan vara annorlunda beroende på avtal och omständigheter. Denna högre ränta motiveras av att inkassoprocessen innebär större risker och kostnader för borgenären.
Juridisk grund för inkassoränta
Rätten att ta ut inkassoränta regleras i inkassolagen och förutsätter att ett inkassobolag har övertagit indrivningen av fordran. Inkassobolaget måste vara registrerat hos länsstyrelsen och följa de regler som gäller för inkassoverksamhet.
För att inkassoränta ska få tas ut krävs att gäldenären informeras om övergången till inkassoränta. Detta sker vanligtvis genom det första inkassokravet där den nya räntan anges tydligt tillsammans med information om vad som händer om betalning inte sker.
Beräkning av inkassoränta
Inkassoräntan beräknas på samma sätt som dröjsmålsränta men med en högre procentsats. Med en inkassoränta på 18,5 procent per år blir den dagliga räntan cirka 0,0507 procent. På en skuld på 10 000 kronor tillkommer således cirka 5,07 kronor i ränta per dag.
Även inkassoräntan är enkel ränta som endast beräknas på huvudbeloppet. Däremot kan inkassoräntan komma att beräknas på ett högre belopp än dröjsmålsräntan om inkassokostnader har lagts till huvudskulden.
Huvudskillnaderna mellan dröjsmålsränta och inkassoränta
Den mest uppenbara skillnaden mellan dröjsmålsränta och inkassoränta är räntesatsen. Inkassoräntan är betydligt högre - under 2026 är skillnaden 7 procentenheter (18,5% mot 11,5%). Detta gör att kostnaderna för gäldenären ökar avsevärt när en skuld går till inkasso.
En annan viktig skillnad är när de olika räntorna börjar löpa. Dröjsmålsräntan börjar automatiskt vid förfallodagen, medan inkassoräntan först börjar när ärendet formellt överlämnas till ett inkassobolag. Detta innebär att det finns en övergångsperiod där olika regler gäller.
Tidpunkt för övergång
Övergången från dröjsmålsränta till inkassoränta sker inte automatiskt. Borgenären måste aktivt besluta att överlämna ärendet till inkasso och formellt informera gäldenären om detta. Vanligtvis sker detta efter att borgenären har skickat ett eller flera påminnelsebrev utan resultat.
Från den dag inkassobolaget tar över ärendet upphör dröjsmålsräntan och inkassoräntan börjar löpa. Det är viktigt att notera att båda räntorna inte kan löpa samtidigt - det är antingen den ena eller den andra som gäller vid varje given tidpunkt.
Påverkan på totalkostnaden
Den högre inkassoräntan innebär att gäldenärens totala kostnad ökar snabbare ju längre tid som går. På en skuld på 10 000 kronor är skillnaden i daglig ränta nästan 2 kronor per dag. Under en månad blir detta cirka 57 kronor i extra räntekostnad, och under ett år uppgår skillnaden till över 700 kronor.
Utöver den högre räntan tillkommer även inkassokostnader som kan uppgå till flera tusen kronor beroende på skuldstorlek och processens omfattning. Dessa kostnader regleras av särskilda bestämmelser och måste vara rimliga i förhållande till det arbete som utförs.
Praktiska exempel på hur räntorna tillämpas
Exempel 1: Obetald räkning hos näthandlare
Maria köper kläder online för 5 000 kronor med 30 dagars betalningsvillkor. Räkningen förfaller den 15 januari men Maria glömmer att betala. Från den 16 januari börjar dröjsmålsränta på 11,5% löpa, vilket innebär cirka 1,58 kronor per dag. Efter 60 dagar utan betalning bestämmer sig näthandlaren för att skicka ärendet till inkasso den 15 mars. Från denna dag börjar istället inkassoränta på 18,5% löpa, vilket innebär cirka 2,53 kronor per dag. Maria har då ackumulerat cirka 95 kronor i dröjsmålsränta under de första 60 dagarna.
Exempel 2: Obetald hyra
Johan betalar inte hyran på 8 000 kronor som förfaller den 1 februari. Hyresvärden skickar påminnelse men Johan betalar fortfarande inte. Den 1 april överlämnar hyresvärden ärendet till inkasso. Under de 60 dagarna med dröjsmålsränta har det tillkommit cirka 151 kronor i ränta (8 000 × 11,5% ÷ 365 × 60 dagar). Från den 1 april börjar istället inkassoränta löpa med cirka 4,06 kronor per dag (8 000 × 18,5% ÷ 365). Om Johan inte betalar inom ytterligare 30 dagar tillkommer cirka 122 kronor till i inkassoränta, plus eventuella inkassokostnader.
Vad du kan göra för att undvika höga räntekostnader
Det mest effektiva sättet att undvika både dröjsmålsränta och inkassoränta är naturligtvis att betala räkningar i tid. Om du har svårigheter att betala är det viktigt att kontakta borgenären så snart som möjligt för att diskutera betalningsarrangemang.
Många borgenärer är villiga att komma överens om delbetalning eller uppskov om du visar att du tar ansvar för skulden. Detta kan förhindra att ärendet går till inkasso och att du drabbas av den högre inkassoräntan.
Betalningsplaner och avbetalning
Om du inte kan betala hela skulden på en gång kan du föreslå en betalningsplan. Detta innebär att du betalar av skulden i mindre delar över en längre period. Under denna tid kan dröjsmålsränta fortfarande löpa, men du undviker att ärendet går till inkasso.
Vissa borgenärer kan även acceptera att stoppa dröjsmålsräntan under tiden som en betalningsplan följs korrekt. Detta är dock inte något du har rätt till enligt lag, utan beror på borgenärens goodwill.
Att ifrågasätta kravet
Om du anser att det ursprungliga kravet är felaktigt eller överdrivet har du rätt att invända mot detta. Det är viktigt att göra detta skriftligt och så snart som möjligt. Under tiden som en tvist pågår kan det vara svårt för borgenären att driva inkassoprocessen vidare.
Om tvisten gäller en konsumentköp kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få en bedömning av ärendet. Detta kostar en mindre avgift men kan resultera i att kravet reduceras eller avslås helt.