Dröjsmålsränta är ränta som betalas vid försenad betalning av skuld, medan inkassoränta är ränta som tillkommer efter att ärendet överlämnats till inkassobolag för indrivning. Båda typerna av ränta syftar till att kompensera borgenären för kostnader och förlorad tid, men de tillkommer vid olika tidpunkter och har olika juridiska grunder.
Att förstå skillnaden mellan dessa två räntetyper är viktigt för både privatpersoner och företag. Den kan påverka hur mycket du slutligen kommer att behöva betala och vilka rättigheter du har som gäldenär. I denna artikel går vi igenom de viktigaste skillnaderna och vad som gäller enligt svensk lag.
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är en ersättning som ska betalas när en skuld inte betalas i tid. Enligt räntelagen har borgenären rätt till dröjsmålsränta från förfallodagen om inget annat är överenskommet. Detta gäller oavsett om det finns ett skriftligt avtal eller inte.
Dröjsmålsräntan beräknas från den dag betalningen skulle ha skett enligt avtalet eller fakturan. Om ingen förfallodag är angiven, börjar räntan löpa 30 dagar efter det att gäldenären fick kännedom om fordran och de omständigheter som ligger till grund för den.
Räntan beräknas på det utestående beloppet och följer den dröjsmålsränta som fastställs av Riksbanken. Denna ränta justeras varje halvår och publiceras på Riksbankens webbplats. Per 2026 ligger dröjsmålsräntan på en nivå som återspeglar den allmänna ränteutvecklingen i samhället.
Det är viktigt att förstå att dröjsmålsräntan är en automatisk konsekvens av försenad betalning. Borgenären behöver inte kräva den särskilt, utan den tillkommer automatiskt enligt lag. Dock måste borgenären göra gäldenären uppmärksam på att ränta debiteras för att kunna kräva ut den.
Vad är inkassoränta?
Inkassoränta tillkommer när en skuld har överlämnats till ett inkassobolag för indrivning. Till skillnad från dröjsmålsränta, som är reglerad i räntelagen, styrs inkassoräntan av inkassolagen och kan variera beroende på typ av fordran och inkassobolag.
Inkassoräntan börjar normalt löpa från den dag då inkassoföretaget tar över ärendet från den ursprungliga borgenären. Detta innebär att det kan finnas en period där både dröjsmålsränta och inkassoränta löper parallellt, vilket kan skapa förvirring för gäldenären.
Inkassoräntan är ofta högre än den vanliga dröjsmålsräntan och kan variera mellan olika inkassobolag. Den ska dock vara skälig och får inte vara oskäligt hög i förhållande till fordrans storlek och andra omständigheter. Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten övervakar att inkassobolagen följer gällande regler.
Ett viktigt särdrag med inkassoränta är att den ofta kombineras med andra kostnader som inkassoavgifter och påminnelsekostnader. Dessa tillkommande kostnader regleras också av inkassolagen och har fastställda maxbelopp för olika typer av fordringar.
Juridiska skillnader mellan räntetyperna
Den största juridiska skillnaden mellan dröjsmålsränta och inkassoränta ligger i vilken lag som reglerar dem. Dröjsmålsräntan styrs av räntelagen (1975:635), medan inkassoräntan regleras av inkassolagen (1974:182) och tillhörande förordningar.
Dröjsmålsräntan är en civilrättslig konsekvens av avtalsbrott och tillkommer automatiskt vid försenad betalning. Den kräver ingen särskild process eller överenskommelse utan följer direkt av lag. Räntenivån är fastställd av Riksbanken och är samma för alla typer av fordringar.
Inkassoräntan däremot är kopplad till inkassoprocessen och kräver att fordringen faktiskt har överlämnats till ett professionellt inkassobolag. Räntenivån kan variera och måste vara skälig enligt inkassolagens bestämmelser. Inkassobolag måste också följa särskilda regler om information till gäldenären.
En annan viktig skillnad är att inkassoräntan kan kombineras med inkassoavgifter och andra kostnader som är specifikt reglerade i inkassolagen. Dessa avgifter har fastställda maxbelopp och får endast tas ut under vissa förutsättningar.
Beräkning och räntenivåer
Dröjsmålsräntan beräknas enligt en fast formel som baseras på Riksbankens referensränta plus en fast marginal. Denna beräkning är transparent och samma för alla, oavsett typ av skuld eller borgenär. Räntan beräknas dagligen på det utestående beloppet från förfallodagen.
Inkassoräntan kan variera mellan olika inkassobolag men måste hålla sig inom skäliga gränser. Många inkassobolag använder samma räntenivå som dröjsmålsräntan, men vissa kan ha något högre nivåer. Viktigt är att räntan måste vara tydligt angiven i kommunikationen med gäldenären.
Beräkningsperioden för inkassoränta startar normalt från den dag inkassobolaget övertar ärendet. Detta kan innebära att det blir en överlappning med dröjsmålsräntan under en kort period, men inkassoräntan ersätter vanligtvis dröjsmålsräntan från övertagandedatumet.
Rättigheter för gäldenären
Som gäldenär har du olika rättigheter beroende på vilken typ av ränta som debiteras. Vid dröjsmålsränta har du rätt att få information om räntenivån och hur den beräknas. Du kan också invända mot räntan om du anser att den är felaktigt beräknad eller om det finns andra omständigheter som påverkar din betalningsplikt.
När det gäller inkassoränta har du starkare konsumentskydd genom inkassolagen. Du har rätt att få tydlig information om alla kostnader och avgifter, och du kan klaga till Kronofogdemyndigheten om du anser att inkassobolaget agerar felaktigt. Inkassobolag måste också följa särskilda regler om hur de får kontakta dig.
Du har alltid rätt att betala hela skulden inklusive ränta för att stoppa ytterligare räntekostnader. Om du bestrider skulden eller har invändningar, bör du kontakta borgenären eller inkassobolaget så snart som möjligt för att undvika ytterligare kostnader.
Praktiska exempel från vardagen
Exempel 1: Försenad telefonräkning
Maria får sin telefonräkning på 850 kronor med förfallodag den 15 januari 2026. Hon glömmer att betala och påminns först den 20 februari när telefonoperatören skickar en påminnelse. Från den 16 januari börjar dröjsmålsränta löpa på det utestående beloppet enligt den aktuella dröjsmålsräntan från Riksbanken.
Efter ytterligare en månad utan betalning, den 20 mars, överlämnar telefonoperatören ärendet till inkassobolaget Collector AB. Från detta datum börjar istället inkassoränta löpa på skulden, och det tillkommer även en inkassoavgift på maximalt 180 kronor enligt inkassolagens bestämmelser.
I detta fall hade Maria kunnat undvika inkassoräntan och inkassoavgiften genom att betala efter den första påminnelsen. Den totala kostnaden blev betydligt högre på grund av att ärendet hamnade i inkasso.
Exempel 2: Obetald faktura från byggföretag
Byggföretaget Bygg & Fix AB utför renoveringsarbeten för familjen Andersson till en kostnad av 45 000 kronor. Fakturan skickas med 30 dagars betalningsvillkor, men familjen anser att arbetets kvalitet inte motsvarar det avtalade och vägrar betala.
Efter 60 dagar från förfallodatumet överlämnar Bygg & Fix AB ärendet till sitt inkassobolag. Under de första 30 dagarna löpte dröjsmålsränta enligt räntelagen, men från det att inkassobolaget övertar börjar inkassoränta löpa istället.
Familjen Andersson har rätt att bestrida fakturan och förhandla med inkassobolaget. Om de kan komma överens om en reducerad summa på grund av kvalitetsbrister, beräknas inkassoräntan endast på det belopp som faktiskt ska betalas.
När tillkommer respektive räntetyp?
Dröjsmålsränta tillkommer automatiskt från förfallodagen enligt räntelagen, förutsatt att det finns en tydlig förfallodag. Om ingen förfallodag är angiven, börjar räntan löpa 30 dagar efter det att gäldenären fick kännedom om fordran. Detta gäller för alla typer av skulder, oavsett om det rör sig om privatpersoner eller företag.
Inkassoränta tillkommer först när ärendet formellt överlämnas till ett inkassobolag för professionell indrivning. Detta innebär att det måste finnas ett avtal mellan borgenären och inkassobolaget, och gäldenären måste informeras om överlämningen. Inkassoräntan ersätter normalt dröjsmålsräntan från överlämnandedatumet.
Det är viktigt att notera att både dröjsmålsränta och inkassoränta kan löpa parallellt under en kortare period, särskilt under övergångsfasen när ärendet överlämnas till inkasso. Denna period bör dock vara så kort som möjligt för att undvika dubbeldebitering.
Båda räntetyperna löper tills skulden är fullständigt betald, inklusive alla tillkommande kostnader och avgifter. Det är därför viktigt att agera snabbt om du har problem med att betala en skuld för att minimera de totala kostnaderna.
Hur du kan påverka kostnaderna
Som gäldenär finns det flera sätt att påverka och minimera kostnaderna för både dröjsmålsränta och inkassoränta. Det viktigaste är att kommunicera med borgenären så snart du inser att du inte kan betala i tid. Många företag är villiga att göra betalningsuppskov eller avbetalningsplaner för att undvika inkassokostnader.
Om du bestrider hela eller delar av skulden, är det viktigt att göra detta skriftligt och så snart som möjligt. En välgrundad invändning kan stoppa räntekostnader och ge tid för förhandling. Kom ihåg att bevisbördan ofta ligger på dig som gäldenär att visa att skulden är felaktig.
Vid ekonomiska svårigheter kan du kontakta kommunens budgetrådgivning eller skuldrådgivning för hjälp. Dessa tjänster är kostnadsfria och kan hjälpa dig att förhandla med borgenärer och inkassobolag. De kan också hjälpa dig att ansöka om skuldsanering om situationen är allvarlig.
Om ärendet redan är i inkasso, har du fortfarande möjlighet att påverka kostnaderna genom att betala skulden eller komma överens om en avbetalningsplan. Många inkassobolag stoppar ytterligare ränta och avgifter om du visar god vilja och följer en överenskommen betalningsplan.
Regler och begränsningar
Både dröjsmålsränta och inkassoränta är reglerade av lag och har vissa begränsningar. Dröjsmålsräntan kan inte överstiga den nivå som Riksbanken fastställer, och den får endast beräknas på huvudskulden, inte på tidigare ränta eller avgifter (så kallad kapitalisering av ränta).
Inkassoräntan måste vara skälig och får inte vara oproportionerligt hög i förhållande till fordrans storlek. Kronofogdemyndigheten övervakar inkassoverksamheten och kan ingripa mot bolag som tar ut oskäliga avgifter eller räntor. Som konsument har du rätt att klaga på inkassobolag som agerar felaktigt.
Det finns också särskilda regler för hur länge ränta får löpa. I vissa fall kan räntan begränsas av preskriptionsregler eller andra juridiska principer. För konsumentfordringar finns det särskilda skyddsregler som begränsar vilka kostnader som får tas ut.
Båda räntetyperna måste vara tydligt kommunicerade till gäldenären. Borgenären eller inkassobolaget måste informera om räntenivå, beräkningssätt och när räntan började löpa. Utan tydlig information kan det vara svårt att kräva ut räntan i efterhand.