Laglott för make och maka är den del av arvet som en efterlevande make garanteras enligt svensk lag, vanligtvis hälften av boet efter avdrag för skulder och begravningskostnader. Detta skydd säkerställer att en efterlevande make inte kan testamenteras bort från sin rätt till arv, oavsett vad som står i ett testamente.
Läs mer i vår kompletta guide: Laglott storlek 2026 - Regler och beräkning för arvingar
Grundläggande förutsättningar för makes laglott
För att en make ska ha rätt till laglott krävs att ett giltigt äktenskap föreligger vid dödsfallet. Detta innebär att paret måste vara vigda enligt svensk lag eller ha ett utländskt äktenskap som erkänns i Sverige. Sambo har ingen laglottsrätt, oavsett hur länge förhållandet pågått.
Äktenskapet måste också vara intakt vid dödsfallet. Om makarna har separerat eller inlett skilsmässoförfarande kan laglottsrätten påverkas beroende på hur långt processen kommit. En slutförd skilsmässa innebär att laglottsrätten upphör helt.
Ytterligare en förutsättning är att den efterlevande maken måste överleva den avlidne. Om båda makarna dör samtidigt, exempelvis i en olycka, tillämpas särskilda regler för att fastställa arvsordningen.
Storleken på makes laglott
Den efterlevande makens laglott utgör som huvudregel hälften av den avlidnes kvarlåtenskap efter avdrag för skulder och begravningskostnader. Detta innebär att maken har rätt till 50 procent av nettovärdet i boet, oavsett vad som eventuellt står i ett testamente.
Laglotten beräknas på hela kvarlåtenskapen, vilket inkluderar såväl egen egendom som andel i giftorättsgods. Om makarna hade giftorättsgods kommer först en bodelning att genomföras, där varje make får hälften av det gemensamma giftorättsgodset. Därefter beräknas laglotten på den avlidnes kvarvarande egendom.
Om den avlidne har barn från tidigare förhållanden kan situationen bli mer komplex. I sådana fall kan arvingarna välja att kräva sin laglott direkt, vilket kan påverka den efterlevande makens ekonomiska situation. Dock har maken fortfarande rätt till sin laglott enligt lag.
Giftorättsgods och särkullbarn
När det finns särkullbarn, det vill säga barn som den avlidne har från ett tidigare förhållande, uppstår ofta komplicerade arvssituationer. Särkullbarnen har rätt till sin laglott från föräldern, vilket kan innebära att de kräver att egendom säljs för att de ska få ut sina arvsandelar.
I fall med giftorättsgods genomförs först en bodelning mellan makarna. Den efterlevande maken får sin andel av giftorättsgodset, vanligtvis 50 procent. På den avlidnes kvarvarande andel har sedan både den efterlevande maken och särkullbarnen rätt till laglott.
För att skydda den efterlevande maken från att behöva sälja bostaden eller andra viktiga tillgångar kan särskilda åtgärder vidtas. Ett alternativ är att teckna livförsäkringar som kan täcka särkullbarnens laglott, eller att upprätta äktenskapsförord som reglerar egendomsförhållandena.
Testamente och laglottsskydd
En viktig princip inom svensk arvsrätt är att laglotten inte kan testamenteras bort. Detta innebär att även om den avlidne har upprättat ett testamente som gynnar andra personer eller organisationer, har den efterlevande maken fortfarande rätt till sin laglott.
Om testamentet inkräktar på makens laglott har maken rätt att kräva nedsättning av testamentariska förordnanden. Detta kallas för laglottsintrång och innebär att testamentet måste justeras så att maken får sin lagliga andel.
Maken kan dock välja att avstå från sin laglott om hen så önskar. Ett sådant avstående måste dock ske medvetet och får inte vara resultatet av påtryckningar eller vilseledande information.
Praktiska exempel på makes laglott
Exempel 1: Äktenskap utan särkullbarn
Anna och Bengt är gifta och har två gemensamma barn. De äger tillsammans ett hus värt 3 miljoner kronor och har 500 000 kronor i besparingar. Bengt avlider och lämnar efter sig skulder på 200 000 kronor. Först genomförs bodelningen där Anna får hälften av giftorättsgodset: (3 500 000 - 200 000) / 2 = 1 650 000 kronor. På Bengts kvarvarande andel på 1 650 000 kronor har Anna rätt till laglott på 50 procent, vilket ger henne ytterligare 825 000 kronor. Barnen delar den resterande delen av faderns kvarlåtenskap.
Exempel 2: Omgifte med särkullbarn
Margareta gifter om sig med Sven, som har två barn från tidigare äktenskap. Sven äger en lägenhet värd 2 miljoner kronor som säregendom enligt äktenskapsförord. När Sven avlider har Margareta rätt till laglott på 50 procent av lägenheten, det vill säga 1 miljon kronor. Särkullbarnen har rätt till resterande 1 miljon kronor. Om särkullbarnen kräver sin andel direkt kan Margareta behöva sälja lägenheten eller hitta andra sätt att finansiera utbetalningen.
Särskilda situationer och undantag
Det finns vissa situationer där makes laglottsrätt kan påverkas eller modifieras. Om maken har gjort sig skyldig till grovt vårdslöshet med familjens ekonomi eller begått brott mot den avlidne, kan rätten under särskilda omständigheter besluta om inskränkningar i arvsrätten.
Vid internationella förhållanden där makarna har olika nationaliteter eller tillgångar i flera länder kan komplicerade jurisdiktionsfrågor uppstå. EU:s arvsförordning reglerar många av dessa situationer, men det kan ändå vara nödvändigt med juridisk rådgivning för att fastställa vilka regler som gäller.
Om den avlidne har betydande skulder som överstiger tillgångarna kan maken välja att tacka nej till arvet. Detta kallas för arvsavslag och innebär att maken inte blir ansvarig för den avlidnes skulder, men samtidigt går miste om all egendom.
Rättslig process och genomförande
När en make avlider måste dödsboet genomgå en bouppteckning där alla tillgångar och skulder inventeras. Under denna process fastställs värdet på kvarlåtenskapen och den efterlevande makens laglottsrätt beräknas.
Om det finns meningsskiljaktigheter om laglottens storlek eller om testamentariska förordnanden inkräktar på laglotten kan ärendet behöva prövas av tingsrätten. Den efterlevande maken har rätt att anlita juridiskt ombud för att tillvarata sina intressen.
Genomförandet av arvet kan ske på olika sätt beroende på dödsboets sammansättning. Ibland kan tillgångar övertas direkt av den efterlevande maken, medan andra situationer kräver försäljning och kontant utbetalning av laglotten.
Viktiga slutsatser
- Makes laglott är skyddad i lag och kan inte testamenteras bort, vilket garanterar ekonomisk trygghet för den efterlevande
- Laglotten utgör vanligtvis 50 procent av kvarlåtenskapen efter avdrag för skulder och kostnader
- Giftorättsgods komplicerar arvssituationen eftersom bodelning måste ske före laglottsberäkningen
- Särkullbarn kan kräva sin laglott direkt, vilket kan skapa ekonomiska utmaningar för den efterlevande maken
- Juridisk rådgivning rekommenderas starkt vid komplicerade arvssituationer för att säkerställa att alla parters rättigheter tillvaratas