Underhållsstöd beräknas utifrån den betalningspliktiges nettoinkomst enligt Socialstyrelsens normer, där barnets behov vägs mot förälderns ekonomiska förmåga. Beräkningen följer fastställda riktlinjer som säkerställer att barnet får ekonomiskt stöd samtidigt som den betalande föräldern behåller en skälig levnadsstandard.
Grundläggande principer för underhållsstöd beräkning
Underhållsstöd beräknas enligt principen att båda föräldrarna ska bidra till barnets försörjning utifrån sin ekonomiska förmåga. Den förälder som inte har barnet boende hos sig ska betala underhållsstöd till den förälder som har barnet. Storleken på underhållsstödet bestäms främst av den betalningspliktiges inkomst och barnets behov.
Socialstyrelsens riktlinjer utgör grunden för alla beräkningar av underhållsstöd i Sverige. Dessa riktlinjer uppdateras årligen och tar hänsyn till samhällsekonomiska förändringar, levnadskostnader och allmän löneökning. För 2026 har Socialstyrelsen fastställt nya normer som ligger till grund för beräkningarna.
Beräkningen utgår från nettoinkomsten efter skatt och obligatoriska avdrag. Detta inkluderar lön, pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra former av regelbundna inkomster. Inkomsten beräknas normalt på årsbasis och omräknas sedan till månatligt belopp.
Vem har rätt till underhållsstöd
Alla barn under 18 år har rätt till underhållsstöd från båda föräldrarna enligt föräldrabalken. Detta gäller oavsett om föräldrarna varit gifta eller sambo. Även barn över 18 år kan i vissa fall ha rätt till underhållsstöd om de studerar på gymnasienivå eller motsvarande.
Rätten till underhållsstöd är inte beroende av vårdnadssituationen. Även om en förälder har gemensam vårdnad kan den andra föräldern ha rätt till underhållsstöd om barnet huvudsakligen bor hos den ena föräldern.
Vem ska betala underhållsstöd
Den förälder som inte har barnet boende hos sig är normalt skyldig att betala underhållsstöd. Vid växelvis boende kan den förälder med högre inkomst bli skyldig att betala underhållsstöd till den andra föräldern, även om boendetiden är lika fördelad.
Underhållsskyldigheten gäller oavsett om föräldern har kontakt med barnet eller inte. Även föräldrar som har förlorat vårdnaden om sitt barn kan vara skyldiga att betala underhållsstöd.
Steg-för-steg guide för beräkning av underhållsstöd
Beräkningen av underhållsstöd följer en strukturerad process som tar hänsyn till flera faktorer. Här går vi igenom varje steg i beräkningsprocessen för att du ska kunna förstå hur storleken på underhållsstödet bestäms.
Steg 1: Fastställ den betalningspliktiges nettoinkomst
Det första steget är att beräkna den betalningspliktiges nettoinkomst per månad. Detta inkluderar alla former av regelbundna inkomster efter skatt: lön, pension, sjukersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och andra bidrag. Engångsinkomster som semesterersättning och bonus räknas normalt med i årsberäkningen.
Vid varierande inkomster används ett genomsnitt av de senaste 12 månadernas inkomster. Om personen nyligen fått en varaktig inkomstförändring kan den nya inkomsten läggas till grund för beräkningen.
Från bruttoinkomsten dras skatt, allmänna pensionsavgifter och andra obligatoriska avdrag. Frivilliga avdrag som privat pensionssparande eller fackföreningsavgifter räknas normalt inte som avdrag vid underhållsberäkning.
Steg 2: Beräkna underhållsstödet enligt Socialstyrelsens normer
Socialstyrelsen fastställer årligen normer för underhållsstöd baserat på nettoinkomst. För 2026 gäller följande riktlinjer för underhållsstöd per barn och månad:
- Vid nettoinkomst upp till 20 000 kr/månad: 17% av nettoinkomsten
- Vid nettoinkomst 20 001-30 000 kr/månad: 3 400 kr + 15% av inkomsten över 20 000 kr
- Vid nettoinkomst 30 001-40 000 kr/månad: 4 900 kr + 13% av inkomsten över 30 000 kr
- Vid nettoinkomst över 40 000 kr/månad: Individuell bedömning
Dessa procentsatser gäller för ett barn. Vid flera barn används särskilda beräkningsregler som tar hänsyn till ekonomiska skalfördelar. För två barn är procentsatserna något högre, och för tre eller fler barn görs individuell bedömning.
Steg 3: Kontrollera mot minimibelopp och behållningskrav
Det finns både ett minimibelopp och ett behållningskrav som ska beaktas. Minimibeloppet för underhållsstöd 2026 är 1 573 kr per månad, vilket motsvarar det garanterade underhållsstödet från Försäkringskassan.
Behållningskravet innebär att den betalande föräldern ska ha kvar minst 14 400 kr per månad efter att underhållsstöd och skatt betalats. Detta belopp motsvarar existensminimum enligt rättsväsendet och ska säkerställa att den betalande föräldern kan försörja sig.
Om det beräknade underhållsstödet skulle innebära att behållningskravet inte uppfylls, reduceras underhållsstödet så att föräldern behåller 14 400 kr per månad.
Faktorer som påverkar underhållsstöd beräkning
Flera faktorer utöver grundinkomsten kan påverka beräkningen av underhållsstöd. Dessa faktorer kan både höja och sänka det slutliga beloppet och måste beaktas för en rättvis bedömning.
Barnets särskilda behov
Om barnet har särskilda behov som medför extra kostnader kan underhållsstödet höjas. Detta kan gälla medicinska kostnader, specialutrustning, särskild skolgång eller andra dokumenterade merkostnader. Dessa kostnader ska vara regelbundna och väsentliga för att påverka underhållsberäkningen.
Barnets ålder kan också påverka kostnaderna. Tonåringar har generellt högre kostnader än yngre barn, vilket kan motivera en höjning av underhållsstödet. Detta bedöms individuellt utifrån dokumenterade kostnader.
Boendeform och vårdnadssituation
Vid växelvis boende där barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna kan underhållsstödet reduceras eller helt bortfalla. Om boendet är helt jämnt fördelat beräknas underhållsstödet normalt som skillnaden mellan föräldrarnas beräknade underhållsbidrag.
Om en förälder har flera barn boende kan detta påverka den ekonomiska förmågan att betala underhållsstöd för barn som bor hos den andra föräldern. Hänsyn tas till att försörjningsbördan fördelas rättvist mellan alla barn.
Skulder och särskilda omständigheter
Höga skulder eller andra ekonomiska förpliktelser kan i vissa fall påverka underhållsberäkningen. Detta gäller framför allt skulder som uppkommit genom gemensamma åtaganden under relationen eller skulder som är nödvändiga för försörjningen.
Frivilliga skulder som lån för lyxkonsumtion eller nya skulder som uppstått efter separationen påverkar normalt inte underhållsberäkningen. Den betalningspliktiga förväntas prioritera barnets underhåll framför andra utgifter.
Praktiska exempel på underhållsstöd beräkning
Exempel 1: Medelinkomsttagare med ett barn
Anna har en nettoinkomst på 28 000 kr per månad och ska betala underhållsstöd för sitt barn som bor hos den andra föräldern. Enligt Socialstyrelsens normer för 2026 beräknas underhållsstödet så här:
De första 20 000 kronorna: 20 000 × 17% = 3 400 kr. Resterande inkomst: 28 000 - 20 000 = 8 000 kr. För denna del: 8 000 × 15% = 1 200 kr. Totalt underhållsstöd: 3 400 + 1 200 = 4 600 kr per månad.
Anna har 28 000 - 4 600 = 23 400 kr kvar efter underhållsstödet, vilket är väl över behållningskravet på 14 400 kr. Underhållsstödet fastställs därmed till 4 600 kr per månad.
Exempel 2: Låginkomsttagare med begränsad betalningsförmåga
Björn har en nettoinkomst på 18 000 kr per månad och ska betala underhållsstöd för sitt barn. Enligt normerna skulle underhållsstödet beräknas till: 18 000 × 17% = 3 060 kr per månad.
Efter att ha betalat underhållsstöd skulle Björn ha 18 000 - 3 060 = 14 940 kr kvar, vilket är över behållningskravet. Underhållsstödet fastställs därmed till 3 060 kr per månad.
Skulle Björns inkomst varit lägre, exempelvis 16 000 kr, skulle det beräknade underhållsstödet bli 2 720 kr (16 000 × 17%). Detta skulle lämna honom med 13 280 kr, vilket är under behållningskravet. I så fall skulle underhållsstödet reduceras till 1 600 kr (16 000 - 14 400) för att säkerställa att han behåller 14 400 kr.
När och hur underhållsstödet kan justeras
Underhållsstöd är inte statiskt utan kan justeras när omständigheterna förändras. Det finns flera situationer som kan motivera en ändring av underhållsstödet, och processen för justering följer fastställda regler.
Förändringar i inkomst
Den vanligaste orsaken till justering av underhållsstöd är förändringar i den betalningspliktiges inkomst. Om inkomsten ökar eller minskar väsentligt och varaktigt kan underhållsstödet justeras motsvarande. En förändring på mer än 20% betraktas normalt som väsentlig.
Vid temporära inkomstförändringar som korttidsarbetslöshet eller sjukskrivning görs normalt ingen permanent justering. Istället kan tillfälliga arrangemang träffas eller så justeras underhållsstödet när inkomstsituationen stabiliseras.
Inkomstökningar genom löneökning, befordran eller nya inkomstkällor kan motivera höjning av underhållsstödet. Samtidigt kan inkomstminskningar genom pensionering, sjukdom eller arbetslöshet motivera sänkning.
Förändringar i barnets situation
När barnet fyller 18 år upphör normalt underhållsskyldigheten, men kan fortsätta om barnet studerar på gymnasienivå. Vid studier på högskola eller universitet finns normalt ingen rätt till underhållsstöd, men detta kan bedömas individuellt.
Förändringar i barnets boende, som övergång till växelvis boende eller att barnet flyttar till den andra föräldern, påverkar underhållsskyldigheten väsentligt. Sådana förändringar kan leda till att underhållsstödet reduceras, upphör eller till och med vänder riktning.
Ansökan om ändring av underhållsstöd
Ändring av underhållsstöd kan initieras av båda parter genom ansökan till domstol eller genom överenskommelse. Om föräldrarna är överens om förändringen kan de träffa en ny överenskommelse som kan fastställas av socialnämnden.
Vid oenighet krävs domstolsprocess där den som vill ändra underhållsstödet måste visa att omständigheterna förändrats väsentligt sedan det ursprungliga beslutet. Bevisbördan ligger på den som vill ha ändring.
Socialförsäkringsbalken och rättslig grund
Reglerna för underhållsstöd finns i föräldrabalken och kompletteras av Socialstyrelsens föreskrifter. Dessa lagar och föreskrifter ger det rättsliga ramverket för hur underhållsstöd ska beräknas och fastställas i Sverige.
Föräldrabalkens bestämmelser
Föräldrabalken stadgar att båda föräldrarna är skyldiga att enligt sin förmåga bidra till barnets underhåll. Lagen fastställer grundprincipen att barnets behov ska tillgodoses genom båda föräldrarnas ekonomiska bidrag i proportion till deras förmåga.
Lagen ger också ramarna för när underhållsskyldighet uppstår och upphör, samt hur tvister om underhållsstöd ska hanteras. Domstolarna har relativt stor frihet att bedöma individuella omständigheter inom lagens ramar.
Föräldrabalken reglerar också särskilda situationer som faderskapsutredning, adoption och underhållsstöd för barn födda utom äktenskap. Alla barn har samma rätt till underhållsstöd oavsett föräldrarnas civilstånd.
Socialstyrelsens normer och riktlinjer
Socialstyrelsen utfärdar årligen detaljerade normer för beräkning av underhållsstöd. Dessa normer är inte juridiskt bindande men används som riktlinjer av domstolar och myndigheter över hela landet. Normerna uppdateras baserat på ekonomisk utveckling och levnadskostnader.
Normerna inkluderar specifika procentsatser för olika inkomstnivåer, minimibelopp, behållningskrav och riktlinjer för särskilda situationer. De ger också vägledning för hur hänsyn ska tas till olika faktorer som påverkar beräkningen.
För mer information om juridiska processer och rättigheter kan du läsa mer i vår guide om skilsmässa och vårdnad eller om hur du hittar gratis juridisk rådgivning.
Viktiga slutsatser
- Underhållsstöd beräknas enligt fastställda normer: Socialstyrelsens årliga riktlinjer ger tydliga procentsatser baserade på nettoinkomst och säkerställer enhetlighet i beräkningarna över hela landet.
- Behållningskravet skyddar den betalande föräldern: Ingen förälder kan tvingas betala så mycket underhållsstöd att de får mindre än 14 400 kr kvar per månad för egen försörjning.
- Individuell bedömning vid särskilda omständigheter: Höga inkomster, särskilda behov eller komplicerade vårdnadssituationer kräver individuell bedömning utöver standardnormerna.
- Underhållsstödet kan justeras vid förändrade omständigheter: Väsentliga förändringar i inkomst, boende eller andra omständigheter kan motivera justering av underhållsstödet genom domstol eller överenskommelse.
- Barnets rätt till underhåll är prioriterad: Alla barn har rätt till ekonomiskt stöd från båda föräldrarna, oavsett vårdnadssituation eller föräldrarnas relation.
Vanliga frågor om underhållsstöd beräkning
Hur ofta uppdateras normerna för underhållsstöd?
Socialstyrelsens normer för underhållsstöd uppdateras årligen, vanligtvis i början av året. Uppdateringen baseras på allmän löneökning, inflation och förändringar i levnadskostnader.
Kan underhållsstöd beräknas på bruttoinkomst istället för nettoinkomst?
Nej, underhållsstöd beräknas alltid på nettoinkomst efter skatt och obligatoriska avdrag. Detta ger en mer rättvisande bild av den ekonomiska förmågan att betala underhållsstöd.
Vad händer om den betalningsskyldige vägrar lämna inkomstuppgifter?
Om någon vägrar lämna inkomstuppgifter kan domstolen begära in uppgifter från Skatteverket eller andra myndigheter. Vägran att medverka kan påverka bedömningen negativt.
Kan underhållsstöd betalas direkt till barnet istället för till den andra föräldern?
Underhållsstöd betalas normalt till den förälder som har barnet boende. När barnet fyller 18 år kan underhållsstödet i vissa fall betalas direkt till barnet om det fortsätter att studera.
Påverkar barnbidrag från Försäkringskassan beräkningen av underhållsstöd?
Nej, barnbidrag från Försäkringskassan påverkar inte beräkningen av underhållsstöd. Barnbidrag är ett allmänt stöd som alla barn har rätt till och räknas inte som inkomst vid underhållsberäkning.